Mikael Andersson är molekylärbiolog på Göteborgs universitet och befinner sig i slutfasen av sin doktorandutbildning. Majoriteten av hans doktorandprojekt handlar om cellbiologi och cellsignalering det vill säga om hur celler ”kommunicerar” mellan varandra och inom en cell. Mikael förväntas bli klar med sin avhandling i början av 2017. Han arbetar just nu med ett experimentprojekt som har en annorlunda inriktning än hans övriga forskning.
Experiment om malariamedicin
– Vårt projekt går i stora drag ut på att försöka utveckla bättre malariamediciner, förklarar Mikael. Vi utvecklar kemiska inhibitorer (hämmare) mot ett specifikt protein som finns i både människor och malariaparasiter, ett protein som heter dihydroorotate dehydrogenase (DHODH). Den specifika strategi vi har i projektet är att försöka utveckla kemiska inhibitorer som bara fungerar på malariaparasitens version men inte människans. För att klara det så använder vi det faktum att det finns små strukturella skillnader mellan människans och malarians version av proteinet.
– Experimentet skiljer sig från mitt vanliga doktorandprojekt som mer inriktar sig på grundforskning. I experimentetprojektet kommer man närmre i att hjälpa folk eftersom det handlar om att få fram bättre malarialäkemedel. Förhoppningen är experimentprojektet ska leda till ett nytt läkemedel i framtiden eller bli en grund för att utveckla andra läkemedel.
Om det skulle resultera i en ny medicin tror Mikael att det kan handla om en tidshorisont på 10-15 år och det skulle i så fall bli ett av flera på marknaden.
– Det är eftersträvansvärt att ha flera spektra av olika mediciner som kan användas mot malaria för att undvika risken att utveckla resistens, förklarar Mikael.
Synkrotronljusexperiment har redan skett inom projektet och fler kommer att ske på ESRF European Synchrotron Radiation Facility utanför Grenoble där det finns ett norskt strålrör.
Gränsregionalt mervärde
I experimentprojektet samarbetar Mikael med forskare från Lunds universitet och Universitetet i Oslo. Samarbetsparterna från Lund står för expertisen inom kemi och utför de delar som är kopplade till inhibitorerna. Göteborgs universitet tillverkar proteinet, kristalliserar det tillsammans med inhibitorerna och tar fram 3D-strukturerna. 3-D bilder används för att urskilja skillnaderna mellan människo- och malariaverisonen av proteinet. De norska samarbetsparterna är specialister på att studera kemiska reaktioner i proteinkristaller och hjälper till med att karaktärisera hur proteinet interagerar med inhibitorerna.
– Det har varit väldigt intressant att arbeta gränsregionalt i projektet. Det är intressant att se vilken kompetens som faktiskt finns här. Det bästa med att arbeta gränsregionalt med andra forskare är att man kompletterar varandra och det bidrar till en bättre utveckling. Det mest värdefulla är nog det expanderande kontaktnätet.
Mikael har hittills varit på Universitetet i Oslo vid ett tillfälle och deltagit i en kurs inom ett område som inte finns vid Göteborgs universitet. Han berättar att det har varit intressant att besöka andra institutioner inom närområden och se vad de arbetar med och hur de jobbar. Han ser ett stort värde i det nya kontaktnät han har fått genom experimentprojektet.
– Jag har fått kontakt med folk som arbetar inom ett för mig nytt fält, och jag hoppas arbeta vidare inom detta fält och förhoppningsvis även vidareutveckla samarbetet med de kontakter vi har då det gett mycket bra hittills. Även om jag inte skulle fortsätta forska inom just detta område så har jag fått en klarare karta över den kompetens som finns tillgänglig för eventuella framtida samarbeten.
Framtidsplaner
Mikael vet just nu inte vilken inriktning hans forskning kommer ta efter doktorandutbildningen som är väldigt bred och kan ligga till grund för fortsatta studier inom exempelvis cancer, tuberkulos, infektionssjukdomar eller bioteknik. Framförallt är det synkrotronljus som är relevant i Mikaels forskning men även neutroner skulle kunna vara ett alternativ i framtiden.
– Experimentprojektet har öppnat ögonen för teknologin och metoder som jag aldrig hade vågat mig på innan. Man utgår alltid från sin egen kompetens och jag hade aldrig vågat undersöka detta tidigare.
I första hand ser Mikael en fortsatt anställning inom akademin, men han håller alla dörrar öppna. Han tror att han kommer fortsätta arbeta i Sverige, Norge eller Danmark.
– Jag kommer troligtvis fortsätta min karriär inom akademin och sannolikt stanna kvar i regionen. Kanske kommer jag tillbringa en kortare period av en Postdocs-utbildning utomlands.
Mikael hoppas få tillfälle att använda ESS och MAX IV i framtiden.
– Det har öppnats en ny gren av experimentella möjligheter i och med all den erfarenhet jag fått under projektets gång, och tröskeln för att använda sig utav de teknikerna har sänkts kraftigt. Anläggningarna är verkligen ”Top of the Line Technology” så klart det hade varit häftigt att använda dem!
Ung forskare: Mikael Andersson
Experiment: Characterization & Structure-based drug discovery of anti-malaria agents
Experimentperiod: 2016-07-01 – 2016-12-31
Handledare: Rosmarie Friemann, Göteborgs universitet
Biträdande handledare: Hans-Petter Hersleth, Universitetet i Oslo
Intervju och text: Kristina Sandberg Hrbinic